En underbar matupplevelse

I brist på inspo just nu så måste jag bara berätta för er om den bästa matupplevelsen i mitt liv. Har gjort ett inlägg om La Esquina förut, när jag var i New York (där ligger restaurangen) men alltså jag måste skriva om det igen för jag vill på riktigt tvinga er dit. När jag ser dessa bilder vill jag liksom inget annat än att boka första flyg till New York. Är så otroligt sugen på att åka dit igen.. Måste bara hitta någon som vill joina haha. I alla fall, La Esquina. När man ser restaurangen som man hört så bra om blir man lite chockad och funderad, då den ser ut som vilken korvmojje som helst haha. MEN, har du bokat bord så öppnas en dörr som leder dig ner i en trappa, genom ett kök och ner i en källare som tidigare varit en tunnelbanestation. Allt vi åt var så otroligt gott och miljön, servicen och allt gjorde det till bästa matupplevelsen jag varit med om måste jag säga. Både pappa, jag och Alice ÄLSKADE detta ställe och var där två gånger. Om ni ska till New York och vill äta här måste ni dock boka bord, gärna flera dagar i förväg.

114 Kenmare, New York, NY 10012 
b/n Lafayette and Centre 

Enter a title

Angående träningshets

Jag la upp några snaps igår där jag pratade om att jag hade varit ute och sprungit, tog även upp att jag var väldigt nöjd med mig själv och hur man inte ska jämföra sig med andra. Min mejlkorg blev halvfull och fick massor med snaps om att ni var så glada över min hälsosamma inställning till träning. Och det är så viktigt att prata om träning på ett ”normalt” sätt. Det känns så klyschigt att säga ”jämför dig inte med andra” men fan vad sant det är. Efter jag sprungit 5 km igår på 32 minuter så var jag svinnöjd. Vill ni veta varför? Jo för att jag tycker det är svinbra kämpat med tanke på att jag inte tränat ordentligt på så länge och för att jag tycker att det är psykiskt kämpigt att ta mig igenom ens 2 km. Hade jag istället jämfört mig med hur snabbt andra springer 5 km eller hur ofta vissa andra personer hade jag bara mått dåligt. Och därför är det så otroligt onödigt. Träna ska man inte göra för någon annan än sig själv och endast för att må bra.

Till dig som är lite lat, gå ut och spring ikväll eller pallra dig till gymmet om du vet att du kommer må bra av det efteråt eller under tiden. Jag är en typisk sån person. Jag gillar att träna men jag HATAR att åka till gymmet eller ta på min löparskorna och kliva utanför dörren hahah.. Och till dig som får ångest eller känner dig tvingad att träna, don’t do it!! Helt ärligt. Träna fan inte då. Jag hoppas bara att när jag skriver om träning att ni som med alla andra inlägg kan välja själva om ni vill bli inspirerade eller att ni bara kan tänka, ”nej, det här är faktiskt inget för mig” och bara scrolla vidare neråt. För när jag skriver om träning vill jag självklart inspirera, men endast dom som vill bli det. Haha förstår ni vad jag menar? Det är så otroligt svårt när det kommer till träning och unga tjejer, då det tyvärr finns så mycket ideal och ”måsten” som många känner att de behöver leva upp till. Jag hoppas i alla fall att ni förstår min tanke när jag skriver om träning. Att ni gärna får göra samma sak som mig om ni mår bra av det, annars struntar ni SJÄLVKLART i det. <3

Känn ingen prestationsångest när det kommer till träning. Varför ska du egentligen ens fråga din kompis hur snabbt hon springer 5 km? Om du vet att du kanske kommer bli ledsen av hennes svar, snälla strunta i att fråga. För när du är ute och springer, spelar fotboll, är på gymmet eller simmar dina längder så ska du endast göra det för att du först och främst ska må bra i själen. När jag är ute och springer så blir jag avslappnad i sinnet, jag kopplar bort och får en sinnesro. Efter jag sprungit så känner jag inga bekymmer och det är inte för att jag bränt X antal kalorier utan för att jag mår bra av att andas frisk luft och bara koppla bort. Jag sover bättre, jag får en balans i min vardag helt enkelt.

<3

<<<<<<< HEAD ======= >>>>>>> 7b8e8c7dcb6c569b000584cc581f6e5d33ae9fdd