Allmänt

Ett halvår som sambos!

Wow vad tiden går fort hörni. Kan ni förstå att det redan har gått ett halvår sedan vi flyttade in i lägenheten? Känns så sjukt.. På ett sätt känns det som att jag bott här i flera år och på ett sätt känns allt fortfarande så himla nytt.. Ni som också flyttat hemifrån vet nog vad jag menar. Jag och Anton har ju varit tillsammans i 6 år i sommar så vi kände varandra väldigt bra innan vi flyttade ihop men jag känner ändå att jag vill ge er en liten uppdatering om hur det har gått med att vara sambo det första halvåret!

Det första jag kommer att tänka på när jag funderar över hur det har varit att bo tillsammans med Anton så är det att det känns som att vi fått en ny relation, en mer vuxen relation som jag trivs väldigt bra med. Jag började bli riktigt trött på att sova över hos varandras föräldrar.. Det känns också mer som att vi är ett team, vi vet verkligen ALLT om varandra nu för vi ses väldigt ofta och kan dela med oss om vad som hänt under dagen, vad man funderat på eller hur man mår direkt med varandra.

Vi har inte bråkat mer pga att vi blivit sambos, vi har ”självklart” tjafsat mer i och med att vi enklare går varandra på nerverna och oftare måste prata diskning, städning, matlagning, handling osv. Men jag känner verkligen inte att det varit något problem, som jag nämnt för er tidigare så är varken jag eller Anton ”bråkiga”. Och det här skriver jag verkligen inte för att få det att låta som att allt är perfekt hela tiden, det kan också vara dåligt att inte ta saker till konfrontation. Ni förstår nog vad jag menar!

Det negativa med att vara sambo skulle jag säga är att det lätt blir väääldigt mycket vardag, att dagarna bara flyter ihop och även fast man äter middag tillsammans och viker tvätten tillsammans (vilket är mer nice än att göra det själv) så kan man glömma bort att faktiskt umgås. Alltså verkligen prata, skratta och hitta på saker tillsammans. Detta har vi dock pratat om och försöker tänka på, för det är viktigt att vårda relationen och inte bara leva bredvid varandra. Man måste liksom anstränga sig för att skapa kvalitativ tid tillsammans. Det upplever i alla fall jag, några av er har säkert helt andra upplevelser av att bli sambos! Innan vi flyttade ihop var jag självklart lite nervös.. Tänk om det inte kommer funka? Tänk om jag kommer störa mig på honom? Tänk om han kommer störa sig på mig? Men, ett halvår har gått och jag måste säga att jag tycker att det hitills har gått väldigt bra.

4 svar till “Ett halvår som sambos!

  1. Maria skriver:

    Är det sant att Nora ska flytta in hos er över sommaren?

  2. Hanna skriver:

    Åh så roligt att det har fungerat för er! Är själv nervös över just de sakerna för att jag och min pojkvän ska flytta ihop i slutet på sommaren!!

  3. Amanda skriver:

    Vad härligt det låter ändå och roligt att du bor med din pojkvän i så pass ung ålder. Är fascinerad över hur mycket du har åstadkommit vid 20 år, inte många som har det!

  4. Vendela skriver:

    Ni är så gulliga tillsammans! Vad brukar ni göra för att få mer kvalitativ tid tillsammans utanför det vardagliga livet? 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.