Friday feelings

Fredagseftermiddag hörni och många är nog på bra humör. Det är ju självklart enklare att vara positiv såhär lagom till helgen men jag vill ändå belysa det här med positiv inställning. Detta kommer att bli ett klyschigt inlägg men det är precis lika viktigt som det är klyschigt. Här ovanför ser ni lite citat från min Pinterest som jag sparat ner under 2018. Detta år har varit väldigt speciellt för mig på så många sätt. Inte bara har jag gått och blivit galet kär i den vackraste människa jag någonsin träffat - jag har förändrats. Under det här året har jag verkligen förändrats mycket, eller jag skulle hellre vilja använda mig av ordet "vuxit" eller "utvecklats". Man skulle även kunna beskriva den känslan jag upplever som att - jag hittat mig själv.

2018 har varit så nyttigt för mig. För första gången på länge har jag tagit avstånd från så mycket tankar om att hela tiden vara påväg någonstans. Tankar om att hela tiden utvecklas och förbättras. Om jag rannsakar mig själv angående det jag gör så kanske jag inte är lika duktig på mitt jobb som innan. Jag kanske inte var lika engagerad på universitet som på gymnasiet. Förmodligen inte och det är något jag tidigare hade mått väldigt dåligt över, att istället för att ha utvecklats kanske till och med blivit sämre på någonting. Oavsett hur saker utåt sätt har gått för mig så finns en så väsentlig och enorm skillnad från tidigare år. Jag mår så mycket bättre.

Att hitta sig själv är ett uttryck jag tidigare nästan velat spy på. Eller okej, jag kan väl fortfarande tycka att det låter lite dramatiskt vilket egentligen inte stämmer överens av den känslan jag har haft i min kropp under detta år. Känslan är trygghet. Trygghet i att jag är min egna bästa vän, att jag alltid har mig själv att luta mig emot och att saker löser sig. Tryggheten jag hela tiden sökte, tryggheten jag febrilt letade efter även om jag själv inte ens var medveten om det har jag nu funnit inom mig själv. För första gången i livet känner jag mig så nöjd med mig själv. Jag är stolt över mig själv. Det är inte bara det att jag känner mig nöjd och stolt som är det revolutionerande, det revolutionerande är att det inte handlar om mina prestationer. Känslan har grund i vem jag är, mig själv.

Så många år jag spenderat på att rannsaka mig själv på ett så negativt sätt. Så många år jag klankat ner på mig själv för både det ena och det andra. Så många gånger jag kollat mig själv i spegeln och tyckt att jag inte duger. Alla de gånger jag jämfört mig med andra och känt mig värdelös. Nu är det slut på det. Jag har bestämt mig nu. Jag ska göra mig allra bästa för att leva ett så lyckligt liv jag bara kan. Men kan man bestämma sig för att aldrig mer känna sig värdelös? Nej förmodligen inte. Men kan man försöka? Det är jag helt säker på för det är vad jag gjort under det här året. Det finns så många små åtaganden jag gjort som har givit så stora resultat i mitt mående och min tillvaro.

Det finns några av dessa citat som verkligen följt med mig. Som jag tänkt på ofta, som fått vara både instagram captions och bakgrundsbild på min mobil. Att bara läsa en sån mening kan kännas obetydelsefullt men jag har liksom tagit fäste vid dessa. Byggt vidare tankesätt och funderingar kring dessa citat. Använt dom som vägledning liksom. "Your greatness is not what you have, it's what you give" Jag är inte en bättre människa utifrån vad jag har, vad jag presterar eller på något annat sätt åstadkommit. Jag är vem jag är genom vilka gester och känslor jag uttrycker gentemot andra människor. Jag är en bra människa, jag är lyckad och lycklig när jag fokuserar på att sprida vidare positiv energi, kärlek och omtänksamhet. "Positive thinking - positive outcome" Ingenting blir bättre av att gå omkring i negativa tankebanor. Simple as that. Det handlar egentligen bara om att bestämma sig för att börja se det positiva i så mycket som möjligt. Tyvärr är det så jäkla enkelt att haka upp sig vid småsaker som är negativa. Det här året har jag grubblat rekord-lite, ältat rekord-lite och bara valt att fokusera på det positiva. Det kan kännas lite tvingat eller onaturligt i början om man går över från ett mindre positivt tankesätt men sen blir det naturligt och det är verkligen det bästa. "When you focus on the good, the good gets better" Det blir en positiv spiral, precis på samma sätt som en negativ inställning och ett bittert tankesätt blir en negativ spiral. Varje dag försöker jag påminna mig själv om vad jag är tacksam för. Och det är så sjukt mycket. Vi alla har så mycket att vara tacksamma för som vi tyvärr inte lägger så mycket tanketid på. Att lära sig uppskatta det positiva i vardagen gör ju allt ännu bättre. Varje kaffekopp blir godare när man faktiskt tänker ordagrant "wow vad gott". Varje solig dag blir ännu härligare när man faktiskt stannar upp och känner tacksamhet. "Be good. Do good" Le mot folk. Säg hej till busschauffören. Tacka den som höll upp dörren. Beröm servitören för den grymma servicen. Berätta för kassörskan att hennes naglar var fina. Låt kompisen veta att hon är en fantastisk vän. Säg "jag älskar dig" oftare. Tillåt dig själv att skratta mer. Berätta för träningsinstruktören att dagens pass var extra roligt. Njut av kaffet. Krama dina syskon. Överraska någon med en present. Var snäll mot alla du möter. Det är något jag tänkt på mycket i år. För alla dessa saker är sånt man kanske bara tänkter, men inte säger högt. Hur många gånger har man inte sett någon med en riktigt snygg outfit? Eller hur många gånger har inte träningspasset var lite ovanligt kul? Eller hur ofta tänker du inte att du uppskattar din kompis? Men hur ofta säger du det egentligen? Varför låter vi inte folk veta? Varför är det så många som inte önskar kassapersonalen i mataffären en trevlig kväll? Under detta år har jag bara velat sprida så mycket positiv energi jag kan, självklar bara det som kommer naturligt men ändå göra utlopp för den. Det är så små saker som kan göra en själv glad, en så liten sak som ett leende.

För vissa upplevs det här inlägget som töntigt. För andra som klyschigt. För några som en självklarhet med igenkänning. Och för vissa kanske som inspiration till något nytt. Jag har inte tidigare levt ett sorgligt liv där jag varit olycklig, det är inte vad jag försöker säga. Vad jag försöker säga är att jag inte förens i år har aktivt ansträngt mig för mitt egna mående och det har verkligen varit en revolution för mig. Det har varit livsomvälvande för mig att gå från att så ofta stanna upp vid minsta negativa sak till att lära mig att strunta i det mesta. Jag känner mig psykiskt och fysiskt lättare av den känslan. Friare.

Jag kan fortfarande drunkna i mina känslor. Det kommer jag nog göra stundvis hela livet. Hela mitt liv har jag varit en känslosam och delvis känslostyrd människa och det är något jag jobbar dagligen med att uppskatta. Det kan finnas stunder då det är något jag inte är speciellt tacksam över, då känslorna tar över mig negativ och det känns som att jag håller på att drunkna. Men aldrig är jag så tacksam, aldrig uppskattar jag det så mycket som när jag drunkar i känslor av kärlek och lycka. Summan av kardemumman är väl egentligen att jag lärt mig att; det är inte hela världen. Det mesta är verkligen inte det. Det gör ingenting om bussen är sen, det värsta som kan hända är att jag blir lite sen och att någon eventuellt blir lite irriterad på mig. Istället för att föreställa kaos och panik-scenarium i mitt huvud har jag liksom äntligen lärt mig att avdramatisera det mesta och det är fan det skönaste som hänt mig. Hoppas ni får en trevlig helg hörni <3