Hej då trötthet & huvudvärk!

OBS: Om du upplever att du brukar må dåligt av att läsa om andras matvanor, eller om vad andra utesluter i sin kost bör du inte läsa detta inlägg. Förhoppningsvis upplever ingen det jag skriver som stötande men om man är känslig för ämnet mat i allmänhet, skrolla då förbi detta inlägg.

Nu efter en sommar fylld av massor med socker så känner jag faktiskt att min kropp säger ifrån. Senaste året har jag varit riktigt duktig på att inte småäta godis, glass osv och därmed avvänt min kropp från socker. Jag har sjävklart fått i mig socker på annat sätt än godis och glass men ni förstår. Under gymnasiet så smååt jag väldigt mycket socker, drack väldigt mycket läsk och kände verkligen ett konstant sötsug. Jag gillar inte känslan av att vara sugen på något hela tiden, nästan som att vara beroende av något. Nu har jag ätit väldigt mycket socker på sistone, vilket jag absolut inte har några problem med eller ångrar men nu känner jag att jag vill in i mina normala rutiner igen. Jag vill verkligen förtydliga att jag inte har någon socker-ångest eller på något sett psykiskt mår dåligt över att jag ätit godis (snarare tvärt om). Men jag känner att jag vill bli av med mitt sockersug som jag nu känner dagligen.

Därför har jag nu bestämt mig för att ha ett godisförbud i en månad. Eller inte bara godis, även glass med socker och läsk. Jag tror att det enda sättet för mig att känna mig normal igen är typ att nollställa sockernivån i min kropp för att sen kunna gå tillbaka till det normala, äta godis på helgerna och så. Jag kommer inte vara helt sockerfri, jag kommer inte läsa på innehållsförteckningar om hur mycket socker det är i allt men godis, läsk, glass osv ryker en månad. Nu kom jag faktiskt på att jag har gjort detta en gång förut, så detta är egentligen inte min första mat-utmaning.. För typ tre eller fyra somrar sedan så insåg jag att jag hade druckit coca cola VARJE DAG EN HEL SOMMAR. Förstår ni hur mycket socker det är? Stackars mina tänder hahhaha.. Då körde jag ett uppehåll på en eller två månader och efter det så var jag inte alls lika sugen på socker dagligen vilket var så skönt. Var istället sugen på riktigt, näringsrik mat.

Nu kanske ni är några som tänker "men varför måste man bli av med sötsuget?". Det måste man självklart inte, men jag känner att jag skulle må bra av det. Precis som med allt inom kost och träning (eller ja det mesta här i livet) så är det mesta individuellt. Känner man att man inte mår dåligt av socker varje dag, då är det väl bara att köra på det. Jag har dock märkt av rätt stora skillnader nu under dessa månader då jag ätit mycket socker vs när jag inte äter så mycket. - Trötthet. De klassiska sockerdipparna, ojämn energinivå i allmänhet vilket jag tycker är väldigt jobbigt som annars är väldigt van vid att ha rätt bra koll och kontroll över min energi. - Min hy har blivit sämre. Nu har jag långt ifrån dålig hy men jag märker absolut skillnad. Jag är fetare i hyn och har små minifinnar utspritt i ansiktet vilket jag annars aldrig har.