Min måndag

Var i från kommer er bokhylla? Har för mig att du skrivit det innan, men hittar det inte. KRAM

jättemysig dag ju! gillar din smak på böcker mycket, massa mord där! 😉 haha

Hej Andrea! Jag har gått runt och letat efter något fint att ha på mig på nyår. Jag gillar klänningar, men känns som de flesta på nyår är väldigt tajta och ska visa så mycket som möjligt vilket jag inte är helt bekväm med. Vill vara uppklädd men inte för mycket. Köpte en svart-glittrig t-shirt häromdagen som jag tänkte kunde vara fin. Den är väldigt fin på! Men vad kan jag ha till? Någon kjol? Jeans? Är det tråkigt med jeans? Kostymbyxor?? Vore kul med ett inlägg med tips på inte bara klänningar till nyår men kjolar och byxor du skulle kunna tänka dig att bära! Kram. Du är bäst!

Hej Andrea! Detta kanske är fel ställe att ta upp detta på men jag har en fråga, eller rättare sagt ett problem som jag undrar om ni kan ta upp i er podcast.. Jag är en tjej på 20 år och sedan jag var 15 år har jag haft en väldigt bra vän, en bästa vän som jag här kallar för Carl. Carl har alltid varit en sådan person som fått mig att skratta, någon som fått mig att tänka positivt och någon som jag bliviy lycklig av att vara med. Under det senaste halvåret har Carl börjat må väldigt dåligt psykiskt vilket har försämrat vår relation rejält. Jag tänker på honom hela tiden och jag vill verkligen hjälpa honom med allt han går igenom men han är "för svår att nå" om ni förstår vad jag menar. Han har alltid sagt att jag är den han kan lita mest på i världen och han vet att jag inte dömer honom men trots det vill han inte släppa in mig eller försöka få mig att förstå vad han går igenom. För någon dag sedan berättade han att han gått in i en depression och bara stängt inne sig själv, vilket var anledningen till att han inte svarat mig på två veckor. När jag sedan försöker fråga mer om depressionen eller vad jag kan göra för att han ska må bättre får jag åter igen inget svar. De få tjejkompisarna jag pratat med detta om säger att jag ska försöka förtränga honom då dom märker att jag mår väldigt dåligt av att ständigt oroa mig för honom. Min fråga till er är nu: Vad hade ni gjort? Carl var och ÄR en av mina närmaste vänner och jag vill inte förlora honom helt. Jag är rädd för att han inte har några andra vänner som bryr sig eller stöttar honom och därför kan jag inte riktigt "släppa taget" utan jag försöker hela tiden hur mycket det än tar på mig. Hade ni brutit upp vänskapen för er egen skull, hade ni kontaktat någon annan utomstående vuxen, hans föräldrar, vänner eller hur hade ni gått till väga? Otroligt tacksam för svar! Tack för en bra podd!

åh gillar denna typ av inlägg supermycket ??

Haha jag och min pojkvän har exakt samma problem gällande mjölken, kan inte fatta hur folk vill dricka annat än lättmjölk, haha (a) Jättemysigt inlägg! 😃

Det blev roligare att läsa 😊