Slutet gott, allting gott

Allmänt, Podcasts, Texter

2013 <3
2014 - 2015 <3
2017 <3
2018 <3

I december 2013 kom vi på idéen att börja podda tillsammans. Vi hade bara känt varandra i fyra månader men som man brukar säga: är det rätt så är det lätt. Vi spelade in avsnitten med vår iphone och inspelningstiderna ägde rum under skoltid där vi antingen fick komma tidigare till skolan eller skolka från någon lektion som kändes onödig. Inte trodde vi då, där sittandes i Kunskapsgymnasiets kalla (ja kalla) lokaler att vi skulle hålla på med det flera år framöver, att vår vänskap skulle utvecklas väldigt fint och stort mycket tack vare podden, eller att vi skulle få så många, nya vänner genom podden. Inte hade väl vi då kunnat tro att podden skulle bli vår bebis som vi skulle älska så otroligt mycket.

Vi har alltid vetat om att podden någon dag kommer ha ett slut, att vi någon dag inte längre kommer att tycka att det är lika kul längre och att vi då kommer lägga den bakom oss. Det var väldigt, väldigt jobbigt för oss båda att inse att det började bli dags. Att komma till insikt med att man inte längre tycker att det är lika kul med någonting som man ändå älskar så högt. Förmodligen så har många av er redan lyssnat på veckans avsnitt men om ni inte gjort det, snälla gör det för jag vill verkligen att ni ska höra hur vi känner. Höra oss förklara varför vi väljer att lägga ner podden.

Så många historier vi delat, så många skratt, tårar och tankar. Tankar om barndomen, framtiden, skola, jobb, kärlek och vänskap. Så många timmar vi spelat in, så många timmar av vår uppväxt från tonåringar till vuxna. Det är så jäkla fint, det är så fint att det gör ont i mig. Detta fenomen, ett socialt medie som på många sätt kan ses som något på låtsas, har för oss och er varit så jäkla mycket på riktigt. Alla era mejl, alla era fina kommentarer. Alla ni som någon gång under dom här åren kommit fram till oss, tackat oss, hälsat på oss. Jag kan ärligt talat säga att våra livepoddar vi gjort under dessa år har varit något utav det roligaste jag gjort. Att få träffa alla er som lyssnat varje vecka har varit så enormt känslosamt och fantastiskt. När man får se ansikten, möta personer bakom alla dom siffror vi annars ser vecka för vecka - det är otroligt.

I denna sorg så känns det ändå rätt, för både mig och Mathilda. Det är dags för oss att göra någonting nytt, ta en ny riktning i livet och göra vad som känns bra. Exakt vad detta nya blir har vi ingen aning om. En ny hobby, ett nytt jobb, vi har ingen aning. Men vi vet att det är dags att vi släpper taget om vår älskade podd nu. Vi båda känner att det ska bli så skönt att sätta vår vänskap i det första rummet. Det har funkat hur bra som helst för oss att jobba tillsammans men det ska bli så skönt och kul att ses för att bara umgås, för att vi tycker om varandra och inte för att planera jobb.

Som vi säger i dagens avsnitt så tar inte podden slut idag. Vi kommer släppa tio avsnitt till och kommer lägga ner lagom till att podden fyller fem år. Vi kände att det skulle kännas allt för snopet och konstigt att vänta med att berätta, jag vet själv att jag hade blivit ledsen och besviken om en podd jag älskade la ner helt plötsligt utan förvarning. Jag hoppas verkligen att ni har förståelse för vårt beslut och att ni ändå är precis som vi, tacksamma och glada för dom här åren. Fan vad kul vi har haft det tillsammans. Nu har vi tio underbara veckor kvar och jag hoppas att ni är med oss då.

Vi vill ju avsluta detta så positivt som möjligt och därför kommer vi ha en livepodd i Göteborg den 24 November 14.30 på Svenska Mässan. Vi vill ha en livepodd i Stockholm också innan podden läggs ner men där har vi ännu inget datum eller lokal ännu, men vi jobbar på det! Snälla, snälla snälla ni. Kom och säg hejdå om ni har möjlighet att ta er till Göteborg och förbered er på gråt-och kramkalas.

 

PUSS OCH KRAM, SKUMBANAN <3

Gillar