AllmäntTexter

On my mind

Jag har haft rätt mycket framtidstankar på sistone. Vilket egentligen är konstigt för jag känner också att jag lever mer i nuet än någonsin. Eller såhär; i mina känslor är jag i nuet. Det jag tänker på gällande framtiden är mer jobbrelaterat. Precis som många av er säkert också gör så funderar jag på vad jag vill göra med mitt liv. I dagsläget jobbar jag ju i mediabranschen och studerar även inom ämnet. Men är det vad jag vill göra? Det känns som att jag vill göra något som gör skillnad på riktigt, någonting som betyder något. Absolut att jag kan påverka folk och så via mina sociala medier men vad gör jag för skillnad för världen som mediasäljare exempelvis? Det betyder ju ingenting när haven dör, människor svälter, djur utrotas och folk förtrycks. Tankarna som gått är väl egentligen; vad brinner jag för? Och sen när jag benar ut vad det är; hur kan jag göra skillnad?

På ett sätt känner jag såhär; jag kanske inte behöver lägga det ansvaret på mina egna axlar? Att rädda världen alltså. Samtidigt känner jag ju att jag vill det. Jag har aldrig varit så nöjd med mig själv som när jag och Mathilda hade vår poddserie #VARFEMTEKVINNA. Den gjorde skillnad på riktigt, vi hjälpte folk på riktigt. Vad mer likt det kan jag göra och vad vill jag göra?

Hur tänker ni kring jobb, framtid och ansvar? Känner ni att ni vill ”göra skillnad” eller göra något ”som betyder något”?

Kommentarer

  1. Hanna

    Jag känner precis som du! Studerar till civilingenjör för att det är något jag är bra på men inte det jag brinner för. Jag har exakt sådana tankar som du mer eller mindre varje dag. Tills jag har listat ut vad jag vill göra försöker jag påverka på ett bra sätt inom andra områden som att äta vegetariskt, prata med folk om jämställdhet och värna om miljön.
    Kram till dig som är så omtänksam och empatisk!

  2. Sofia

    Hej Andrea!
    Lyssnade precis på när du och Mathilda pratade om detta i podden. Tänker lite att det är jättefint att vilja göra skillnad! Och alla kan göra vad de kan, vilket vi alla vet att du gör – skänker pengar, tänker på miljön, feminismen osv❤️ Sen är ju du också en människa som behöver må bra, så om du är intresserad av media och att arbeta med det så ska du göra det för din skull! Du ska inte tänka om och börja inom vården eller så för andras skull. Om det inte är det du vill såklart! Men du gör skillnad ändå och via dina kanaler kan du nå ut med hur mycket som helst och påverka i en bättre riktning. Tex så har du och Mathilda tillsammans varit en del av mitt ”feministiska uppvaknande” 😃😍 samt gjort mig mer medveten om att välja vegetariska alternativ! Kram!

  3. Anonym

    Jag har alltid velat jobba inom vården och hjälpa människor. Därför pluggar jag just nu upp betyg för att bli behörig att komma in på sjuksköterskaprogrammet. Jag vet att det är kämpigt inom vården med dåliga löner (iallafall för de jobb man faktiskt gör) och att det är brist på undersköterskor o sjuksköterskor.

  4. Alice

    Intressanta tankar! Jag känner absolut att jag kan och vill göra skillnad, och att en kan göra det på olika sätt. Jag pluggar politik och internationella relationer just nu, men förhoppningar om att jobba inom välgörenhet och non-profit organisationer, ELLER inom politik/tankesmedjor/opinionsbildning. Det är såna yrken jag tycker man kan se gör direkt skillnad. Nåt annat jag tänkt jättemycket på och som faktiskt är ett av de VIKTIGASTE yrkena som finns, är ju lärare… De har format oss och kommer forma framtiden ju, och kan verkligen göra enorm skillnad i barns liv.

  5. Julia

    Jag tänker exakt samma som du… Mitt största intresse är smink och hudvård och jag hade älskat att jobba med det men samtidigt känner jag: vad fan spelar det för roll här i världen? Därför har jag istället funderat mer över att bli lärare eftersom jag jobbar som elevassistent/vikarie på en skola nu och ser så mycket skit som händer och har märkt att jag verkligen brinner för att hjälpa barn som har det svårt i skolan. Det känns som att det kan göra mer nytta än att jobba med skönhet. Men samtidigt så ska man ju alltid göra det man själv tycker är kul och man kan ju inte, som du skrev, lägga över allt ansvar på en själv.

  6. Ebba

    Jag studerar till gymnaiselärare i religion och svenska! Det är två ämnen som båda öppnar upp för många diskussioner om samhället och om livsvillkor. Innan min utbildning jobbade jag ett år som vikarie för att känna på yrket och det var fantastiskt. Utmanande på otroligt många sätt men det är det värt. Varje dag gör man något bra och jag känner mig hedrad att jag kommer få hjälpa till att forma vår framtid. För det är exakt det som ungdomarna och elverna är, de är framtiden. Just därför är läraryrket en enorm chans att påverka och hjälpa både den lilla individen i sig men också samhället i stort!

  7. Matilda Danielsson

    Förstår helt vad du menar! Känner likadant. Pluggar också medie- och kommunikationsvetenskap men mitt syfte med den utbildningen är inte att bara ”bli duktig på att skriva en nyhetsartikel” eller ”bli duktig på att designa en webbsida”. Mitt syfte är att jag med hjälp av de kunskaper man får med sig av denna utbildning, kunna applicera det i andra sammanhang. Ett exempel på en sådan sak kan ju vara er poddserie #Varfemtekvinna. Men med hjälp av din utbildning får du förhoppningsvis lärdomar kring annat som kan användas för att hjälpa till på ett meningsfullt sätt ur andra aspekter och sådant du inte visste innan. Du kan ju påverka hur mycket som helst utifrån mediebranschen! Tänk bara på reklamer som bryter mot normer och som faktiskt uppmuntrar till något viktigt. Så tänker jag i alla fall, för jag vill också känna att jag gör skillnad på ett eller annat vis. Men det behöver inte betyda att man måste bli läkare. <3

  8. Amanda

    Jag känner exakt likadant, jag vill jobba med barn, så studerar till lågstadielärare. Det är dels ett yrke man ALLTID kommer ha jobb inom. Som du även kan utveckla ifall du tröttnar. Jag älskar barn/ungdomar och jag älskar att jag kan lära dem massor med viktiga saker som de förhoppningsvis bär med sig resten av livet – främst om mänskliga rättigheter och jämlikhet/feminism. <3

  9. T

    Känner igen mig väldigt mycket i det du skriver. Jag vill verkligen, i framtiden, jobba med något som gör skillnad på riktigt. Min värsta mardröm är att hamna på något kontor med världens tråkigaste tjänst (på ett företag som inte gör skillnad då, även om kontor inte lockar mig så mkt ändå). Aldrig känt att jag skulle passa in på något vanligt jobb. Dock har jag funderat väldigt mycket på SO-lärare, även om det är vanligt, för då har man verkligen en chans att påverka barn och ungdomar från start som kanske sedan leder till en bättre världs- och människosyn. Men massa annat lockar mig också, föreläsare, författare, målsägandebiträde mm. Jag är ju bara 16 tho så ingen stress, men ändå. Man skulle ju helst vilja ha en plan för hela livet satt säga. Lol.

  10. Siri

    Jag känner verkligen igen mig. Så ofta som man känner sig så fruktansvärt hjälplös och liten inför all världens misär. Men precis som någon annan skrev innan är inträdet i veganismen något som har skapat stor mening och kämparglöd hos mig. Alla vill bidra till så lite lidande som möjligt, men vad många inte inser är att ett av de mest effektiva sätten att göra det på är att bli vegan. Djurförtryck är unikt på så sätt att det är direkt kopplat till de val vi som individer väljer att göra i vår vardag, vad vi väljer att äta, vad vi väljer att bära, vad vi väljer att konsumera i allmänhet. Krig, svält, sjukdomar och naturkatastrofer är så långt borta, så komplext, och så svårt att påverka. Du kan skriva insändare, delta i demonstrationer och diskutera med vänner, men i slutändan finns det tyvärr inte så mycket du kan göra. Genom veganismen står du däremot upp för förtryck varje dag, flera gånger om dagen. Du kan inte radera all världens ondska, men du kan radera den ur ditt eget liv. Det gör skillnad på riktigt, och det är så otroligt mäktigt.

  11. K

    Kan känna igen din känsla. Som tonåring var jag helt inställd på att plugga till läkare, gärna i Uppsala eller någon trevlig stad. Av någon anledning hamnade jag på en civ.ingenjörs utbildning riktad mot framställning av metaller och gruvdrift. Haha alltså vad hände där?? Så långt ifrån vad som var tänkt. Läst snart färdigt mina 5 år och börjat inse att jag kommer nog fasen aldrig göra någon radikal skillnad i världen och mår väl kanske lite dåligt av den tanken. MEN har resonerat såhär, jag kommer få ett grymt jobb och kommer att tjäna bra och kommer kunna lägga mer pengar på välgörenhet än vad jag gör nu (Brukar donera det lilla jag har över till olika katthem).

  12. Angelica

    Jag studerar just nu till Personalvetare och drömmer om att kunna påverka psykisk ohälsa samt stress på arbetsplatser. Drömmer nånstans om att jobba som konsult och föreläsare inom ämnet och hitta på ett helt nytt revolutionerat sätt att helt få bort stress och psykisk ohälsa kopplat till arbetsplatser. Om jag skulle starta ett eget företag ska ingen av mina anställda behöva känna stress eller press över någonting alls och att må bra psykiskt måste komma i första hand. i min omgivning ser jag på tok för mycket att folk går in i väggen och mår psykiskt dåligt av att jobba. Det vill jag förändra.

  13. Emilia

    Vill du inte läsa någon kurs/program inom mänskliga rättigheter eller genusvetenskap då? Jag läser en kurs i genusvetenskap nu som är jätteintressant, dock i Uppsala där jag förstått att du inte vill plugga. Men det finns säkert på flera ställen! Den handlar i stort sett endast om feminism vilket är anledningen till att jag tycker om den så mycket hahah. 🙂 Har också tänkt söka en master i mänskliga rättigheter till hösten eftersom jag får min kandidatexamen nu i vår. Känner igen mig mycket i dina tankar, och tänker att det i alla fall kan vara en väg att gå för att ”rädda världen”.

    Kram! <3

  14. Anonym

    För mig är det viktigt att jag gör något betydelsefullt i mitt jobb, därför pluggar jag till sjuksköterska. Då känner jag att jag bidragit med något, om så bara för en person, när jag går hem från jobbet. Jag hade aldrig kunna tänka mig att spendera mina dagar på exempelvis en klädaffär, det hade inte gett mig någon mening i vardagen.

  15. Jasmin

    Detta är nog en utav anledningarna till varför jag fastnat för din blogg/podd. Det finns så många bloggare som tyvärr förmedlar en väldigt ytlig bild av dom själva och världen (även om dom säkert kan vara väldigt down to earth i verkligheten). Jag tycker din du står ut väldigt mkt i att du är mycket mer down to earth, inte lika självupptagen och att du använder din plattform för att tala om viktiga saker. Ville egentligen bara säga att du borde hålla fast vid den ”egenskapen”. Menar inte att trycka ner på andra bloggare. Så fortsätt vara du och släpp inte den drömmen om att göra skillnad i världen för det är en sååå fin sak!! ❤️

  16. Anna

    jag är 25 år, sjukskriven 1,5 år tillbaka. lider av mycket ångest, utmattning och depression. jag sörjer varje dag jag inte går till ett jobb. Inte för att jag vill utan för att jag inte är kapabel till att göra ett jack shit. min plan om framtiden är att jag någon gång ska känna att jag ens gör lite nytta

  17. Olivia

    Hej Andrea! Jag är 21 år precis som du och förstår precis hur du känner, samtidigt som det inte får glömmas bort att alla yrken är viktiga på olika plan i samhället för olika personer. Utan förebilder, influensers och andra personer som syns(digitalt och medialt som du) finns ingen chans för flera hundra personer varje dag att lära sig nya saker, tex om var femte kvinna eller om haven skulle dö…
    Jag känner att jag älskar att utbilda andra, prata, se utveckling hos andra och få se resan som jag kan stötta för någon som behöver det eller för den som behöver utmaning. Jag har ett år kvar av totalt fyra på grundlärarprogrammet med inriktning lågstadiet och känner att jag hittat rätt, jag vill göra skillnad och det kommer jag verkligen få möjlighet till(hoppas och tror jag*)!
    Kram!!

  18. Anonym

    Jag förstår verkligen precis vad du menar. Jag kände precis så själv för något år sen. Det var som att jag helt plötsligt en dag reflekterade hur jag levde mitt liv just då och vart jag var påväg och kände bara att det inte kändes rätt. En riktig jävla quarter lifecrisis. Jag började fundera på vad jag brann för och vad jag ville göra och jag kände som dig att jag ville göra något viktigt, men också något som var ”jag”. Det slutade med att jag som 23 år började läsa tekniskt basår för att läsa upp behörigheten för miljöingenjör och jag ångrar mig inte en sekund att jag verkligen stannade upp och tänkte efter vad jag egentligen faktiskt vill göra med mitt liv. Trots att det inte alls är likt det jag innan ville jobba med, eller kommentarer som att jag var för gammal för att läsa upp betyg, eller att det är 5 års plugg framför mig. Sket i dom helt faktiskt och gjorde precis som jag kände.

    Och jag förstår också vad du menar med att rädda världen haha. Jag tror jag också har något hjältekomplex. Funderade länge på om just det här med miljö/ingenjörsspåret var något konstigt underliggande bekräftelsebehov jag ville fylla. Att jag ska få en klapp på axeln av andra, eller att det ”låter bra” om du förstår vad jag menar. Men sen vet jag att jag faktiskt tycker det är genuint intressant. Jag älskar kolla på dokumentärer om detta och kan inte få nog av detta ämne. Jag bokstavligen brinner för det här och även om det låter klyschigt är det ju sant.

    Jag lyssnar på er podd varje vecka faktiskt och jag blir så imponerad av dig Andrea! Du verkar så himla klok och fin och har grymma värderingar. Det är helt normalt att känna så i det här åldern, och jag tycker det är så bra och modigt att du ändå vågar stanna upp och tänka. Sen är allt inte ristet i sten, man kan alltid göra om, göra rätt. Ibland behöver det bli lite ”fel” innan man förstår det själv (med mig iaf 🙂 )

    Ett tips från mig är att titta på TED-talks om andras erfarenheter och historier, älskar <3 eller någon podd, kanske "millenials". Alltid skönt att veta att man inte är ensam, för det är du verkligen inte! <3 Kram på dig!

  19. Ida

    Jag pluggar till förskollärare och ska göra skillnad i den branschen! Tycker det är så roligt att alla har olika mål i livet!

  20. Malin

    Jag skulle kunna skriva en hel roman här, men jag nöjer med att skriva att jag har valt att studera till lärare just p.g.a. att jag vill vara med och göra världen till en bättre plats. Jag studerar till gymnasielärare inom de vetenskapliga ämnena – dels för att jag tycker det är ruskigt roligt (men svårt!), dels för att jag VET att många fler människor hade valt att engagera sig i frågor (främst utvecklingsfrågor) som kräver viss kunskap inom det naturvetenskapliga om de hade haft en bra och inspirerande lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Tanken på att min undervisning kommer möjliggöra att världen blir till en bättre plats känns helt absurd, men helt fantastisk. Någon av mina elever kanske väljer att utbilda sig till läkare och kommer att rädda liv, någon annan utbildar sig till fysiker och kommer upptäcka liv på andra planeter, någon annan kanske kommer att jobba med miljöutsläppsfrågor, någon annan blir veterinär, någon annan tar fram ett nytt preventivmedel. Det känns fantastiskt att ha valt ett framtida yrke som jag vet kommer göra skillnad. Det är jag så stolt över.

  21. Ebba

    Oj vad jag känner igen mig, var precis i den sitsen när jag skulle välja universitetstudier i höstas. Jobbade i en klädaffär med ”finare(dyrare)” kläder och tänkte då inte på något annat än vad mitt nästa inköp skulle bli, brann verkligen för modet och kollade flera utbildningar inom med ämnet. Men sen fick jag upp ögonen för Geovetenskap i Uppsala, ett program som lär ut a l l t som har med vår planet att göra. Naturkatastofer, hav, berg, vulkaner osvosv allt inom vår jord. Velade såå mycket om jag skulle gå modeprogram som är det jag älskar, eller gå en utbildning som jag känner att jag kan göra skillnad i. Tillslut valde jag det andra alt och det är såå intressant. Finns så mycket som jag vill fördjupa mig inom och jobba med för att förbättra vår miljö. Modeintresset har jag ju fortfarande och det kan jag alltid ha som hobby, men detta kändes självklart nu efter ett halvår. Kanske halvluddig text men ville dela med mig av att jag känner och känt exakt samma som dig 🙂

  22. Johanna

    Hej Andrea! Jag känner inte speciellt mycket att jag vill göra skillnad. Men de är väl också för att jag inte vet om jag kan det inom de yrke jag tänkter mig. Jag tror jag vill forska inom sjukdomar och skulle gärna vilja förändra världen med något botemedel, vaccin eller medicin mot någon sjukdom, dock vet jag ju inte om jag har kapaciteten inom det än. Så jag att alla vill förändra på nåt sätt, men hur stor skala är nog olika samt inom vad.

  23. Carro

    Jag jobbar som högstadielärare och man kan verkligen påverka ungdomarna varje dag, göra skillnad och betyda något som pedagog. Jag älskar det!!:)

  24. S

    Håller helt med! Vill också känna att jag förändrar men behöver inte vara rent konkret att jag räddar världen. Däremot vill jag verkligen skaffa mig en utbildning och jobbar mig uppåt inom en bransch för att sedan på lång sikt kunna påverka på något sätt genom att ha en hög position på ett företag. För mig är det jätteviktigt att känna att jag får stimuleras intellektuellt och bli riktigt duktig på något!
    Media behöver inte vara fel. Du skulle exempelvis på långt sikt kunna ha en hög position inom media/marknadsföring på exempelvis UNICEF eller vad som helst. Tror inte det spelar så stor roll vilket ämne man läser så länge det går att jobba sig uppåt. De kommer man alltid kunna påverka!

  25. Natta

    Jag är i slutet av min lärarutbildning, en utbildning och yrke som tyvärr är underskattat men som iaf passar mig som handen i handsken. Just för som SO-lärare (vilket är det jag ska bli) kan jag lära mina elever kring allt det komplexa och svåra som rör samhället, men som också är så intressant. Och för mig så ser jag detta som ett sätt jag kan förändra samhället och framförallt bidra till samhället. För vissa är det kanske inget viktigt men för mig så har lärare alltid varit starka förebilder och jag vill försöka vara detsamma 🙂

  26. Rebecca

    Jag förstår precis vad du menar. Förut ville jag jobba som skattejurist för det var vad som gav mest pengar men de senaste åren har jag funderat om och studerar nu på universitetet för att ta en kandidatexamen i juridik. Sedan vill jag läsa vidare och förhoppningsvis ta en master i mänskliga rättigheter och drömmen vore att få jobba hos FN för mänskliga rättigheter, just för att känna att man faktiskt gör skillnad i världen.

  27. Jennifer

    Jättefint skrivet, jag känner igen mig för jag är i samma fas i livet och man vill göra skillnad. Rädda världen låter så enormt, men vafan, någon måste ju göra det. Jag ser gärna att det är du. Men om det spelar någon som helst roll så vill jag att du ska veta att DU och Mathilda har spelat en stor roll i mitt liv, och jag känner flera som känner likadant. Att få följa två influencers som ni, som är ofiltrerat filtrerade om du förstår hur jag menar, hjälper mig varje vecka att vilja vara mig själv och inte nån idealbild som ofta målas upp i sociala medier, bloggar osv. Ni pratar om viktiga grejer som feminism, eller så berättar ni om helt vardagliga grejer som vilken bus som är er favorit eller om att ni av misstag råkat smaka på bajsvatten. Allt det där får en att känna sig normal, tillräcklig kanske. Ni kanske inte har räddat hela världen än, men ni hjälper mig och flera andra att må bra den tiden vi har på den. Tack <3

  28. Malin

    Hej Andrea!

    Jag förstår precis vad du menar och har exakt samma funderingar nästintill hela tiden. Jag tänker, funderar och planerar alltid min framtid trots att den ändras hela tiden. Jag har alltid haft ett intresse för media eftersom att jag älskar att mecka med teknik och olika program. Detta resulterade i att jag studerade estetik och media på gymnasiet för att jag ville arbeta så mycket praktiskt som möjligt. Även i höstas läste jag en grundkurs i medie- och kommunikationsvetenskap på universitetet vilket var hur kul som helst. Trots detta så valde jag att söka till socionomprogrammet denna vår för att jag precis som du, vill göra skillnad. Jag kom in och hoppade på eftersom att jag inte har något att förlora (förutom pengar på kurslitteratur). Nu efter ca två månader så känner jag verkligen att jag hamnat rätt, att det är inom detta ämne som jag vill arbeta med i livet. Jag vill hjälpa människor som har det svårt och eftersom utbildningen är så bred så kan man arbeta med allt ifrån barn till vuxna, depression till missbruk och friska till sjuka. Jag tror dock inte att det är så lätt att leta efter det man vill utan att man oftast snubblar på det, kanske påväg till något annat. Jag hoppas att du hittar något som känns bra och som passar dig, oavsett om det är en volontärresa eller kanske en hel utbildning. Känn efter och var inte rädd att prova! Kram.

  29. Julia Skånberg

    Jag hade liknande tankar innan jag började studera, jag ville också rädda världen och bidra på riktigt så jag började plugga globala studier men insåg direkt att det inte var något för mig och hoppade av. Hamnade på media- och kommunikationsvetenskapsprogrammet på GU istället och även om det kanske inte är ett lika ”konkret” sätt att bidra som att till exmepelvis jobba för intresseorganisationer inom olika frågor så behöver ju även intresseorganisationer till exmepelvis kommunikatörer. Jag tror det handlar om att hitta ”sitt” sätt att rädda världen, som känns rätt i hjärtat och gör en lycklig, annars spelar det liksom ingen roll i slutändan. Tycker verkligen att det är SÅ bra med influencers som vågar använda sina kanaler till att göra något positivt!

  30. Ebba

    Sådär kan man inte riktigt tänka! Det är ju allas ansvar att försöka rädda världen, något alla borde ta på sina axlar.

  31. Stephanie

    Gud vad jag känner igen mig i det här. Jag vill ha ett roligt jobb, och leva mitt liv. Men samtidigt så vet jag att jag mår som bäst när jag känner att det jag gör är meningsfullt. Vill inte bara ta fram strategier för hur företag ska jobba med sina sociala medier för att tjäna mer pengar osv – det känns så himla meningslöst för mig att lägga ner all min vakna tid på att hjälpa företag – när det faktiskt går att hjälpa människor i andra yrken. Så svår balansgång det där, vad som skulle passa en bäst är nog individuellt, som allt annat – men ville mest säga att jag känner igen mig mycket.

  32. Jessica

    Med handen på hjärtat hade jag velat jobba inom vården. Läka, hjälpa, lugna, finnas där och göra skillnad – på riktigt. När jag var liten ville jag bli läkare för att åka till Afrika och hjälpa fattiga sjuka barn. Sen ville jag jobba med cancersjuka. Jag vet att jag skulle ha styrka att jobba med det och jag tror att jag är rätt typ av person att göra en sån sak. Någonstans på vägen så skämdes jag av dåliga löner, arbetstider och slitsamma arbetsförhållanden. Istället pluggar till ekonom. Men hur förändrar jag världen genom att jobba med pengar, företag och börsen? hur gör jag världen till en bättre plats då? förvisso skulle jag kunna starta företag som gynnar kvinnor på arbetsmarknaden, men egentligen är det ju frågan kring barn som far illa som jag brinner för. Det är barn jag vill hjälpa. Rädda. Finnas där för. Barn som inte kan äta sig mätta om dagen och barn som flyr krig. Barn som gifts bort mot sin vilja, och barn som blir bortglömda och isidosatta. Jag skulle vilja öppna barnhem tex. Prinsessan Sofia är en stor förebild när det kommer till detta. Jag har inte klurat ut än hur jag ska göra världen till en bättre plats genom att arbeta som ekonom, men jag vet att när jag lämnar denna jorden så ska jag ha gjort skillnad. Även om det bara är för en liten själ där ute så betyder det allt. Jag har ett citat som jag ofta läser för att påminna mig själv. ”The people who are crazy enough to think they can change the world are the ones who do.”. Kram fina Andrea. Du är så klok.

  33. Alva

    Förstår precis vadå du menar. Själv har jag främst hittat veganismen. Att föra en talan för de individer som inte kan göra det själva. Detta har jag tänkt göra genom att varje dag svara på alla dumma frågor jag får, bita ihop nu medan det fortfarande är vanligt att skratta bort det förtrycket, alltså de småsaker man gör varje dag. Ska även försöka bli läkare för att kunna forska hur det påverkar människokroppen att inte äta animaliska produkter och därmed även kunna intyga att det inte är några problem för våra kroppar. Har hittat en ro i mig själv efter att jag bestämt mig för det. Det gör det lättare att inte bry mig om onödig skit som hur jag ser ut osv.

  34. Anonym

    Jag har sedan jag var liten vetat att jag vill hjälpa människor och djur. Det är något som jag brinner för. Därför valde jag även att plugga inom det. Jag tycker det är så viktigt att tänka vad man verkligen vill göra. Jag kan också känna att jag vill göra så mycket hjälpa så många som möjligt. Det är dock nästan omöjlig så därför får man tänka att man hjälper de man faktiskt kan hjälp och det är guld värt för de människorna.

  35. Filippa

    Jag vill verkligen studera något som gör skillnad och framförallt inom något som får mig att känna mig viktig. Alltså något där jag känner att jag verkligen behövs och där jag får utmana min kunskap. Därför valde jag snabbt att studera juridik och jag har varit så nöjd med mitt val.

    Hoppas du hittar din väg också snart, även om du int behöver stressa fram något! Saker kommer att bli som dom bör blir 🙂 kram!

×

Andrea Hedenstedt

Andrea Hedenstedt är en svensk influencer och inspiratör. Hon når hundratusentals unga kvinnor via sina kanaler varje vecka. Förutom bloggen är hon aktiv på Youtube, Instagram och även podden "Mathilda och Andrea". Andrea släppte sin första egna klädkollektion tillsammans med märket Na-kd i oktober 2017.

Powered by Cure - Influencer hosting