Inte Okej

Älskar att kolla på bilder på oss, att få ansikte på alla som följer mig. Det finns seriöst inte mycket som gör mig lika glad som när ni kommer fram till mig och berättar att ni kanske läser min blogg, lyssnar på min podd eller gillar mina youtube-videos. Det betyder så jäkla mycket att få beröm i verkligheten från er. Jag blir verkligen lika chockad varje gång och vill bara krama om er alla. Jag tror aldrig någonsin jag har sagt nej till att ta en bild tillsammans med någon av er (om jag sagt nej så har det varit pga en väldigt bra anledning) och försöker alltid vara så tacksam och trevlig som möjligt oavsett vilken situation jag personligen sitter i för tillfället. Och hörni, snälla! Snälla, snälla, snälla kom fram och säg hej. Det är så roligt att träffa er och bara heja och få ett ansikte. Jag vill så himla gärna styra ihop någonting igen tillsammans med er, förra våren hade vi ju bloppis & brunch där vi först åt brunch tillsammans med cirka 30 stycken och sen hade vi en bloppis efter det där vi träffade ännu fler av er. Så JÄKLA mysigt!! ' Men nu över till något som jag inte tycker är okej. För cirka en timme sedan så plingade det på min dörr, jag trodde att det var städfirman som städar vårt hus varannan måndag eller att det var ett bud men när jag öppnade dörren i min morgonrock så står 10 pers utanför min dörr. 10 personer som jag inte har någon aning om vilka dom är, 10 personer som kanske är 12-14 år gamla. Det visar sig att dom vill ta en bild med mig vilket i vanliga fall gör mig superglad men inte den här gången. För även om jag är väldigt personlig och privat i bloggen så är det här en gräns som nu blivit passerad. Jag vill inte att ni plingar på HEMMA hos mig om ni inte är inbjudna dit. Det spelar ingen roll att ni sätt mitt hus i någon vlogg och tror er veta vilken gata det är. Det spelar ingen roll att ni sätt på hitta.se eller eniro.se vart jag bor. Det spelar ingen roll. Mitt hem är det mest privata det kan bli för mig, det är min tryggaste punkt. Jag sa för första gången i mitt liv "Nej, jag vill inte ta bild". Jag tyckte på riktigt att det kändes obehagligt att ha 10 främmande människor ståendes utanför min dörr även om dom kanske bara ville väl. 10 personer som i Gallerian i Stockholm hade varit gulliga bloggläsare blev 10 främmande personer som trängde sig in i min privata zoon. ' Jag vet inte om det är jag som överdriver? Egentligen spelar det ingen roll om jag gör det, min känsla är bara att jag inte tycker om att ha folk jag inte känner som inte är inbjudna här hemma hos mg. Det känns på riktigt jobbigt. Jag är så himla tillgänglig, jag finns på vartenda socialt medie och ni kan kontakta mig på vartenda ett. Jag älskar att träffa er ute på stan men inte hemma hos mig. Det skulle liksom ALDRIG falla mig in att gå hem till någon jag inte känner som inte bjudit dit mig oavsett om det är en offentlig person eller privatperson. En sån här grej får mig att vilja backa, att inte vilja filma, fota och skriva lika mycket om min vardag och mitt liv för imorse tyckte jag att det blev för mycket. Och snälla misstolka inte detta nu som att jag ba "åh vad jobbigt med fans": NEJ NEJ NEJ, det är jobbigt när främmande människor plingar på din dörr, tänk er själva hur konstigt det hade kännt för er. ' Vad tycker ni? Tycker ni att detta är något man får räkna med eller att folk borde fatta bättre?